Svarta Boken
SVARTA
BOKEN
(Lövestad PI:1)
av
Jakob Nilsson Quiding
Kyrkoherde i Lövestad och
Fågeltofta 1839-1858
Excerperad, redigerad och tryckt av:
- Franceska Olsson
- Mats Fremberg
- Terho Vihavainen
- Olle Renman.
Textförklaring:
De i originalboken förekommande
ord som ej har kunnat
excerperats har markerats med –.
I originalboken förekommer ofta
initialer,
då det varit möjligt att finna dessa personer i
husförhörslängden har dessa skrivits ut i
sin helhet och placerats inom [ ].
Sidindelningen i denna bok
följer originalets.
Lund i Landsarkivet januari 1994.
1840
Sid. 1
1. pag. 15. Ld. Persona questionis
[Pigan Sissa
Åkersdr] uppgifwit sig wara trolofwad med Drengen Nils
Pehrson, flyttad till Ifvarstorp. 1834.
2. pag. 23 Ld. Stått
tjufsrätt en
gång. Nära förbunden med Husmannen Erland
Göranson på Nr. 22 Ld. – och med honom
häktad i Nov. 40 och afförd till Christianstads
fästning. Begifven på fylleri och liderligt
lefnadssätt; styckat och förslösat sin
egendom till större delen.
– Förmyndare för hans
barn med 1:sta giftet
är Åbon Pehr Åkeson i Ryd jemte -/. 1856
10/9 Lefver alltjemt i snatteri och stöld.
3. pag. 50 Ld. 22. E. G. [Husmannen
Erland Göranson]
och hustru hafva 2:ne ggr stått tjufsrätt; han war
wid sin hitkomst från Sällshög en ordentlig
karl och rask arbetare, gifte sig med H. H.dr. [Hanna
Håkansdr] från Heinge, der de ägde hemman;
uppgifves derefter genom sin hustru hafwa blifwit förd till
lättja, liderlighet, fylleri och tjufnad, i plikt för
hwilket sednare hemmanet medstruket, hwarefter han tillhandlat sig en
del af ett undantagshus på Nr. 22, der han nu längre
tid bott, hwarandes han med hustru dels warit arresterad, dels
underhållit sig med tjufnader i angränsande socknar;
har i Nov br. d.å. med hustru blifwit genom kronobetjeningens
åtgärd hämtad till särskildt
förhör hos Pastor, der han lofwat att skaffa sig och
hustru årstjenst, mot det församlingen
åtog sig hans barn; hafwa derefter på
sockenstämma blifwit ålagd att skaffa sig laga
försvar. d. 8 Nov; nyligen blifwit gripen i Tryde Socken och
förd till Christianstad, men återkommen d 13/12.
Läsa dåligt – icke begått Herrans nattvard
på flera år. Gripen ånyo 1841 17/5 ihop
med arrestanten Canzler – för kopparstöld i
Ludaröd.
– död i Ankarsmedjan i
Carlskrona dit han
affördes 1841.
4. pag. 48 Sven Pehrson anses wara
hälare till E. G.
1856 han icke låta bli, bor nu
Nr. 1 Ry.
5. pag. 51. [Drengen Nils Pehrson]
förhöres
före jul – svag i innanläsning.
6. pag. 51 + J. H. [Inhyses
Jöns Håkanson]
stått en gång tjufsrätt och fått
spö.
Marginal ant.
hustrun Hanna + 23/2 53 fick under
mannens
fängelsetid d. 3/4 1842 oäkta sonen Anders med
Klockare Möller, af whilken hon påstod sig
våldtagen på marken (?)
Sid. 2
1. p. 65. Ld. 31 [Inhyses Drengen Pehr
Trulson]
ålagd på sockenstämma den 8/11 40, att
skaffa sig laga försvar. 1856 iaktagit ett misstänkt
uppförande, hustrun 1:sta resan stöld. Båda
supa.
2. pag. 70. Ld. 33. C. M. [Inhyses
Christen Henricson]
anklagad för snatteri och undergick d. 14 juli 1839 enskildt
kyrkoskrift enligt Häradsrättens utslag d. 26 Nov.
1838. – af sockenstämma den 8 Nov. 40, dömd att
skaffa sig laga försvar såsom den der icke ansetts
sig med ärligt arbete försörja – Som tjuf
och hälare särdeles misstänkt.
Mördad 1841 genom piskning för tvingande till
bekännelse.
3. pag. 108. Ht. Om nattmannen Kjellberg
och qwinspersonen
Margreta vid sockst. protocollet af d. 8 Nov. 40.
4. pag. 110. Drengen Mårten
Ohlson uppgafs wid
teckningsmötena wara för år sedan afflyttad
till Ingelstads gården, och på
sockenstämman afgjordes, att vid skeende inflyttning, en
sådan skulle i vanlig ordning då sökas,
hvaremot brodern Ahl vid skiftningen infann sig med
tillkännagifvande, att Drengen åter inflyttat och
hos honom tagit tjenst och då det upplystes, att han inte
från församlingen tagit sedel och sist här
warit skrifwen, skedde så och nu. Skall framdeles bo i Ahls
soldattorp, hvarpå comp. chefens tillstånd
bör företes.
5. pag 112. Carl Hanson har i flera
år
afhållit sig från nvarden, sista sommar varit i
förhör hos Pastor och dervid visat sturskhet och
oförbätterlighet. Skall vanvårdas af sin
son Hans Carlson. + 43
6. pag. 114. gossen Anders, hwars moder
är
död och hwars fader Pehr Nilson i Eggelstad icke
vårdar sig om honom, är af Nils Jönson
upptagen för att vårdas, tills han läst
fram sig.
7. pag. 119. Dr. Lars Svensson har under
fylleri
låtit narra sig af Ladufogden Nils Håkanson Nr. 3
H: underteckna en skrift deruti han uppgifwes hafwa häfdat
Elna Nilsdr; men i Nov. härom varit i förhör
och tillstått sig icke deri hafva del, utan blifwit till
föregifvandet narrad.
Sid. 3
1. 120. Pigan Hanna Olsdr. befinnes i
gamla längden
wara antecknad för 3:ne oäkta barn, af hwilka hon
icke blifwit skriftad för det sista, men dessförinnan
i October skaffat sig ett fjerde oäkta, förmodligen
med L. Palm. – afflyttad till Ramsåsa och der gift – 46.
2. 121. Husman Håkan
Jönson lefwer i
oenighet med sin hustru, skall anhållas till
förhör; warnad jemte hustrun 2/1 41.
han + 47.
3. Pehr Jönson, wanligen Perres
kallad, dömd
för skogsåverkan, har våldsamt lynne och
begifven på fylleri; warnad i Nov. 40. + 56.
4. pag. 132. O. S. [Husmannen Ola
Svenson] stått
tjufsrätt år 1827.
5. pag. 133. A. Ndr. [Pigan Hanna
Nilsdr] framfödt
dödfödt öäkta barn,
derföre skriftad 6/9 40.
6. pag. 143. M. P. [Husmannen
Mårten Pehrson]
straffad för snatteri; dålig chr: kunskap; mot
borgen beviljad inflyttning i socknen vid sockst; prot; af d. 20 De 40.
+ 50.
7. pag. 146. N. J. [Torparen Husmannen
Nils Jönson]
warit vid
Brösarps ting anklagad
för stöld.
8. pag. 141. Om lösdrifvaren
Lars Bengtson med
qvinspersonen Kjerstina och dotter Anna se s. pr. 8/11 40. Anna
Hjortsberg fått flera oäkta barn –.
9. pag. 147. A. N. [Dr. Anders Nilson]
fått
spö för stöld af ett fäkreatur och
stått off. kyrkoplikt. + 56.
10. pag 149. A. O. [Åbo Anders
Ohlson] är
hemtagen för Pastor B. angifven såsom den der
häfdat sin stjufdotter Elna, hvarföre likwäl
ingen bevisning förekommit, nämnde Elna med en Dreng
Pehr Svenson, som åter skulle varit lejd för att
utgifva sig som lägersman, hafva varit i
Biskoppsföhör med denna sednare osanning eller att P.
S. skulle vara lägersman, hvilken sednare för Pastor
uppgifvit, att han ljugit, likaså Elna, utan att denna
sednare ansett sig förbunden att rätter
lägersman uppgifva o. Elna skriftad.
11. 153. H Adr. [Pig. Hanna Andersdr]
fått
oäkta barn.
12. 163. S. N. [Husmannesn Sven Nilson]
har suttit
häktad i Malmö 1:sta resan stöld 51.
213. Soldaten Snell, straffad
för stöld,
inflyttad här i Anders Nilsons hus, dömdes
på sockenstämma, att skaffa sig laga
försvar, som han fått hos Glader. + 46.
Sid. 4
1. 173. Elna P. [Pig. Elna Pehrsdr]
fått
oäkta , numera dödt, barn; skriftad 1840 2/12. Vide
149.
2. 18 P. N. [Åbo Pehr Nilson]
lefver i oloflig
förbindelse med I. Jdr. begge neka och hon skyller
på flyttade dr. Jöns Jeppson, men skall enskildt
hafva sagt annorlunda för sin syster. Hon undersökt
af barnmorskan som intygar, att hon är hafvande. P. N. icke
varit sonlig emot sin nu döde fader Nils Pehrson. – Hon
förbjuden NV. tills vidare.
Marginal ant.
Deltagit i Christen Henricsons mord, der
han var den som slog
maltroret i 3:ne delar. – varit i förbindelse med Tjufven
Canzler, med Erland Göranson o. dylika.
3. 205. Bengta Olsdr. fött
oäkta barn. Se
prests. 40.
4. 209. Dr. Mårten Ohlson
undergått
endkild skrift för snatteri samt uppenbar kyrkoplikt
för tjufnad. – vistas under Anders Nilsons ansvar och tillsyn.
5. 214. N. M. stadd under ett slags
uppwäckelse som
närmar sig till rubbning, derunder han samblandar verdsligt
och andeligt; uppkommen som man tror genom tiden
oförrätt af Anders Nilson, hustruns otrohet med en
dreng, samt egna flerahanda synder.
+ 56 uti grubbel.
6. 214. Hanna Pehrsdr.; Kyrkotagen af
vice Pastor
Gillén såsom äkta hustru åt
wanfrejdade Drengen Mårten (Ohlson), som tjenar i
Odarslöf (sitter på slottet).[Ohlson
överstruket och ersatt med Pehrsson]. Drengen Mårten
Pehrson fr. Nr 19 Löfvestad.
M. P. skall sedemera blifvit gift. H. P.
lefvat med soldaten
Blanck och fått oäkta barn med honom.
7. 248. Husman Åstrad Larson
har inflyttat
här – ifrån Tjörneröd der han
varit skrifven hos sin svåger Jöns
Mårtenson, wägrad inflyttning 8/11 40.
Fa. p. 67. Dr. Bengt Carlson, beviljad
inflyttning i
församlingen på Sockenst. emot borgen af Nils
Jacobson för all den styng eller skada som han
församlingen eller någon dess ledamot af honom
förorsakas. Straffad för stöld –
äfvensom för att hafva slagit sin fader och
derför 2:ne ggr stått offentlig kyrkoplikt. Se Att.
fr. Andrarum nr.
Sid. 5
42. deruti dock uppgifves, att hans
uppförande under
sednare året varit utan anmärkning.
1. p. 78. Fa. Beviljad inflyttning i
församlingen mot
borgen af Nils Månson, vide. Sock. st. protocollet derom af
Albo Häradsrätt den 7 Nov. 1840, dömd
för stöld, derföre pliktat och
stått offentlig skrift. – Öfvat
lönskaläge med pigan Anna Nilsdr. i Andrarum vide
prestatt. nr 42.
2. p. 76. Fa. & M. Husman Hans
Ohlson har
stått tjufsrätt. Se protocollet för
år 1801.
3. p. 85. Fa. & M. Drengen Johan
Larson, dömd
för stöld och derföre stått
uppenbar kyrkoplikt i Fa. Kyrka 1835.
4. 102. Fa. & Ba. Dreng Pehr
Ohlson, lägrat
Kersti Nilsdr. på
Nr. 7 Ba. hon död sedan.
5. 104. Fa. & Ba. Drengen
Håkan Ohlson har
barn med pigan Hanna Jönsdr. på Nr. 12 Bm.
6. 104 ibm. Pig: Kersti Nilsdr.
fått
dödfödt, oäkta barn.
Marginal ant.
Ånyo lägrad af P. B.
och död i
barnsäng 18/3 41.
7. 126. Fa. & Bm. Nils Svensson,
enligt prestbetyget
från Tryde till Tranås år 1831
är han angifven af Bengta Jönsdr. i Onslunda som dess
lägersman, enl. pr. Att: från Tranås.
8. 145. Dreng Johan Månsson
trolofwat och
lägrat Else Hansdr. på Nr. 2 Bm.
9. Ld. pag: 226. A. O. [ Pig. Anna
Olsdotter] skall
fortsätta sin skökolefnad och vistas icke der hon
är skrifwen hos Lars Andersson. Obs. skolm: sm:
Marginal ant.
Kom åter 1841 19/9.
10. Ld. pag. 258. Maltving. Pigan Sophia
Hallengren
från Wanstad har den 2 Mars 1841 angifvit Pehr
Mårtenson att hafwa lägrat henne, (efter att
förut hafwa lofwat henne äktenskap), med en flicka, i
dopet kallad Else efter hans moder; men nekar han till gerningen och
skall derföre till tinget instämmas: hafwande han
omtalat saken för sin cousin Anna Broman, gift med Hans
Jönsson, som och höll barnet till dopet;
likaså för Elna Anders Nils, der han förut
velat inaccordera barn, – har d 2/10 41 hos Pastor medgifvit saken och
yttrat sig skola gifta sig med henne, när han får
råd dertill.
Marginal ant.
P. M. affl. till Ystad 1841.
Sid. 6
1. A: Ld. 53. Hanna Psdr. [Pehrsdr]
visat anlag för
snatteri – 20/3 41. Warnad. – 2:ne päkta barn sist 55.
2. A. Ld. 174. Måns Ohlson
angifven utaf sin Piga
Anna Månsdr (överstrukna är Hanna
Månsdr och Bolla Torkelsdr) såsom dess
lägersman efter hans hustrus död. 22/3 41; bestrides
af Måns Ohlson Anna fortfarer i sin uppgift, dervid
tilläggande, att häfdandet skett under
äktenskapslöfte. Måns Ohlson skall lefva
med Enkan Ingar Månsdr. Nr. 7 H. [Heinge] i äkta
förbindelse, och har hon flyttat till honom, men af hennes
slägt uppgifves hon först wara häfdad af sin
arrendator Nils Nilson.- Anna uppgifver hafva förut haft
umgänge med en dreng som tjent på Cronovall
Wanstadtorp. – Se vidare Lysningsboken.
3. Ld. Ryd. 215. Elna Andersdr. –
åtalad 1840
för lägersmål 1837 har af H Rätten
i anseende till försent åtal blifwit
frikänd från answar. Utfl: dat: d 2 Mars 1840. – +
4. Fa. Fm. Nr. 7. pag. 49. Drengen Ola
Johanson, skrifwen
här, har icke vistats här sedan sistleden
höst, utan på Öja gården vid
Ystad; angifwen d. 22 April 41 såsom den der lägrat
Pigan Karna Håkansdr. på Nr. 6 Bårtofta.
Som vittne uppgifves Drengen Lars Nilson i Sletteberga, den
lägrade och hennes moder angifvare. – . O. J. och
Jöns Thureson uppgifva, under förnekande af
gerningen, att K. Hdr. icke är pålitlig och hon
sjelf flera gånger bekänt att hon
tillförene för fördrifvandet af foster
blifvit hulpen af Wittgren i Sanct Olofs Församling – D: 28/11
1842 återtagit om Ola Johanson och angifvit Håkan
Pehrson på Nr. 6 Båretofta.
5. Fa. 70. 78. Drengarna Jöns
Månsson och
Anders Mårtensson
häktade för
stöld af ett fickur
på Kiviks marknad 1841.
6. Fa. p. 68. 85. Piga Ingar Carlsdr
å Nr. 11
lägrades 1837 af Pehr Pehrson, husman på Nr. 1, men
denne svor sig fri vid domstolen; hon söker nu
äktenskap 1841 med Drengen Hans Peter Malmström
från Tranås. (Månslunda är
överstruket).
7. Ld. 84. Anna Olsdr alls icke varit i
tjenst hos Pehr D:
[Danielson] under året (2/10 40).
8. Fa. p. 17. Else Nilsdotter
lägrad af Drengen Ola
Håkanson, i tjenst hos Nils Pehrson i Fogeltofta, under
äktenskapslöfte, som han nekar fullborda.
9. Ld. pag. På wandring i
Tryde Sn. hösten
1840 hade Erland och Jöns Castens blifvit gripna och
förda först till Christianstad och derefter till
Malmö slott derifrån de blifvit lösgifna,
men och under sitt vistande till sig utbjudit
Sid. 7
Arrestanten Canzler som dit
anlände som rymling i
April månad, hwarefter de alla begynte sitt handtverk,
gynnade deri af Åboarna Sven Rygg på Nr. 22, Pehr
Trill på 4 H. samt Gatehusmannen Ola Jacobs Pehr på
Nr. 29 Ld. samt Pehr Bohållare på Nr. 28 ibm. – En
betydlig stöld af koppar skedde i Ludaröd af
Eljadreds Sn.Genom anvisning af Sven Rygg
påträffades Canzler vid skallgång. Throne
Heje , hvilken — på Erland, på Jöns
Castens och på Pehr Ohlson hos hvilken han —
uppehållit sig. Dessa grepos, och såsom
innehafvande stulet koppar från Spjutstorp, Drengen
Håkan Rasmuson i tjenst hos Pehr Ohlson. Vid sednare
visitaions funna en kittel nedgrafven på Pehr Ohlsons grund,
en annan på Pehr Rasmusons på 28 samt diverse
småsaker hos Sven Rygg, som i flera år varit
hälare och befordrare af tjufvar. Deras dom utföll
så att Erland dömdes till
lifstids fästning i Carlskrona. Jöns Castens
till vatten och bröd för 2:dra resan stöld,
samt plikt, Pehr Rasmuson till böter, Håkan Rasmuson
likaså — och vatten och bröd samt Pehr Ohlson till
böter, hvaröfver den sednare i hofrätten
klagat, liksom han under hela rannsakningstiden visat mest hyckleri,
och anlag för bof. Jöns Castens lärer af
misstag hafva i Ystad sluppit sitt straff. Sven Rygg slapp med ett par
månaders arrest. Ganska många woro annars
inblandade i detta tjufband, och höll mer och mindre med
detsamma.
1. Ld. 113. Kl: Nr. 4. P. N.
misstänkt för
delaktighet med Erland.
2. Fa. p. 16. Nr. 2. Drengen Ola
Håkansson som kom
1838 ifrån Efveröds Sn. med dåligt
prestbetyg, vistades i Fa. Sn. till 1840 19/10, då han
försedlades till Smedstorp, utan att under tiden hafwa
begått Herrans nattvard, har under tiden April 1841 aflat
barn ihop med i brytestuga bränd Else Nilsdr. i Fa.,
återkom hösten 1841 utan att hafwa framlemnat sin
sedel i Smedstorp eller någorstädes begått
Nden, deltog 1832 i brännerisstöld på
Cronvall, samt rymde fr. tjensten.
3. Fa. pag. 44. Har under vistandet i
Barsebeck
framfödt oäkta barn hvarföre hon vid
hitkomsten icke erlagt eller undergått kyrkoplikten.
4. Ryd. Nr. 1. p. 206. A Oh. [Inh. Pigan
Anna Ohlsdr]
fått tredje resan oäkta barn, det sista med
skolemästare Smith.
5. Ld. H. Nr. 4. 15. Ld. Nr. 33. Efter
stöld af linne
hos Åboen Nils Nilsson i Heinge Nr 15, begärdes af
denne visitaion genom Kyrkowärden Nils Anderson, som
sådan verkställde på åtskilliga
ställen i Heinge och Löfwestad, från
hvilket sednare ställe medföljde bland
Sid. 8
öfrige sällskapet, som
med de visiterande
förenat sig, Husmannen Christen Henricson på Nr. 33
Löfvestad, hvilken legat hos Nils Nilsson, då
stölden begicks, som och förut varit straffad
för snatteri och äfven en gång befunnen med
försöket att rista upp magen på sin egen
hustru. Åboen Anders Ohlson på Nr. 4, Pehr Nilson
Trill ibm. och Husmannen Anders Ekbom Nr. 15 misstänkte
Christen för stölden, sökte att i godo
förmå honom till bekännelse, men
då icke detta ville hjelpa, begynte piska och sparka honom,
hvilket dock icke avlopp bättre än att efter
doctorsattesten ”Chr. blef ordentligt ihjelpryglad”. A. O. & E.
bekände första tingsdagen och dömdes till
döden. – Trillen nekade och frikändes. Emedlertid
hade denne sednare för Jacob Pehrson på Nr. 13
skrutit af att hafva gifvit Chr. med ett malt-ror, så att
detta gick i 3:ne delar. En liten 12-årig gosse skall hafva
sett detsamma + Sedermera lärer hafva erkänts att
Nils Nilsons hustru, i fylla och villa förlagt det linnet som
som ofvan omförmäles.
1. Ld. Slåboskogshus. hustru
Christensa, som 1841
gifte sig med, N. Esb., försökte samma år
om hösten att gifva honom gift, hwarföre hon ock
dömdes till döden d 13/11 41, men benådades
sedermera med spinnhus i Norrköping.
2. + Åboen Nils
Mårtenson på Nr.
11 Löfwestad kan intyga Trillens brottslighet som han ock
enskildt gjort för pastor och hade gjort detsamma för
tinget, om han icke felaktigt blifvit instämd som part
istället för wittne. Han stod bakom dörren
till stugan, då Trill ingick med maltroret under yttrande:
der blir ingenting af förr än jag kommer och
då han återkom och sprang ut på
gården: sägande: det var löst träd
jag fick, samt ingick derefter med ett annat träd eller
stör.
3. p. 152 Ld. H: Nr. 5. Anna Andersdr
son Ola dog 1841 i
november af gift, af arsenik, men kunde vid domstolen icke
utrönas om det fåtts med eller utan eget eller
andras förvållande.
4. p. 96. Ld. Håkan Ohlson.
Den 18 Ferbruari 1842
war skriftermål, passionspredikan och derefter af Pastor
Wgren nykterhetstal – vid Pastors afgång från
altaret qvarstod en kanna öfverblifvet vin. På
eftermiddagen anmäldes af prestgårdspigan att
Håkan Ohlson, Klockaren Möller och dennes dreng Ola
Nilson i köket inlemnat en stopflaska med vattenblandadt vin.
Vid undersökning befanns nämda vin borttaget. Ingen
utom nämde 3:ne personer hade varit i Kyrkan efter messan.
Möller skyllade att Drengen slagit flaskan i
gärdesgården och taget annan i stället,
Håkan föregaf att flaskorna woro fulla då
de
Sid. 9
buros från kyrkan. Drengen att
det war uppdiktadt
med flaskans sönderslagning men att han för husbonden
icke tordes säga vidare. Kyrkovärdarna anbefalldes
derför att hädanefter frambära viner. Fru
Möller angaf sig 8 dagar efter att hafva tagit vinen mellan
skriftermålet och nykterhetstalet, för att
använda i sin sjukdom. /Detta war omöjligt emedan
allt folket då war samladt/. Möller sjelf bad d 27
om förlåtelse att han sökt ”reparera ett
fel med ett annat”. Dervid får saken blifva.
Han lofvade därefter:
ärlighet, sanning och
ordentlighet.
Få se!
Sammanhanget med ofvanstående
har sedermera blifvit
utredt så, att Möller efter Kyrkofolkets
afgång, skulle borttaga flaskor m. m. från altaret,
hade han af det qvarblifna vinet slagit i kalken och sjelf deraf
druckit, samt sedermera låtit Håkan Ohlson och sin
dreng dricka, på hvilket sätt blef omkring en kanna
win blef förtärdt af nämde personer, bland
hvilka Möller och Håkan Ohlson sjelfwa
gått till nattvarden och anmäldt sig till
ingående i en nykterhetsförening.
Skolläraren Liljegren åsåg hela
uppträdet.
1. Den 18 December 1842 hände
uti Fogeltofta Kyrka,
att då pastor slutat predikan, kom icke klockaren
tillstädes med kungörelser, hwarföre
tillsägelse skedde, att dessa komme att på
gången uppläsas. Pastor sade slutorden, gick
för altaret och läste bönen och
wälsignelsen. Derefter uppläste han
kungörelserna.
Då nu han och
sockenmännen skulle
uppsöka klockaren befanns han enkommen i sacristugan
utsräckt på en bänk, der pastors kappor
plägade ligga. Först efter flera starka tillrop
vaknade han upp och efter en stund yttrade: Herr Kyrkoherde jag har
ingenting förtärt. I församlingens
närvaro erhöll emedlertid Möller
förebråelse och varning för sin
försummelse och sin oordentlighet. – Hans benägenhet
för fylleri är gruflig.
Sid. 10
1847 (afskrift)
1. Krono Länsman Herr G.
Friberg har begärt
frejdbetyg för Nattmans Lärlingen Pehr
Jönsson. Denne blef 1844 matalsskrifven hos Nattmannen Jonas
Kjellberg vid Nr 9 Heinge från hvilken han under
tjensteåret afvek, hvarefter han warit lösdrifvare
samt vistats dels uti Löfvestads dels uti Frenninge Socknar.
Då han
således icke vidare
tillhörer
Löfvestads Socken, kan endast betyg medelas för den
tid han här varit skrifven.- Pehr Jönsson är
född uti Heinge den 3 December 1824, utaf
föräldrarna Jöns Gummesson, Husman, numera
afliden, och Hustru Anna Pehrsdr, som ännu lefver och
härstädes vistas. Mot föräldrarna
har icke någon vanfrejd blifvit anmäld, men deremot
ligger dem till last en ytterlig vanvård vid deras barns
uppfostran, hvilken ådagalagt mer och mindre
sedeslöshet, hvarjemte ena sonen, Arbetskarlen Nils
Jönsson, såsom flera resor beträdd med
stöld, varit och är intagen i Kronoarbets corpsen.
Pehr Jönsson tillbragte en del af barndomen med kringvandrande
Nattmän, samt begick före sin confirmation
stöld, derföre han vid Färs Härads
rätt blifvit dömd. Sedan församlingen efter
hans hemkomst från Länshäktet i
Malmö, förgäfves försökt
att få honom till Räddningsinstitutet i
Råby föranskaffades att han blef inaccoderad hos
välfrejdadt folk för att under tiden kunna beredas
för den första Nattvardsgången. Ehuru han
härunder hvarken visade nöjaktig flit eller den
uppriktighet och allvar i förbättring, som man
önskat, blef han dock, vid betraktande af hans
omständigheter, med svag Christendomskunskap till d. h.
nattvarden admitterad.
Under tjensten sedermera hos Kjellberg
ådagalade han
Sid. 11
olydnad och samma lust till ett
krinstrykande
lefnadssätt som han förut visat, lämnade sin
husbonde, samt var, då hans broder begick stöld inom
Heinge, den som hufvudsaken föranledde upptäckten
deraf, hvadan han ocksa å vid samma tillfälle
undergick rannsakning vid Häradsrätten, utan att det
likväl upplystes, att han i nämde stöld haft
någon del. Emedlertid visade han alltjemt ett vanartigt
uppförande och lärer varit särdeles rogad
att skrämma folk dermerd, att han skulle sätta eld
på deras hus eller göra dem någon annan
olycka. Denna fortfarande vanart och ostadighet har varit anledning
dertill att han flera gånger varit föremål
för församlingens öfverläggningar,
hvilket kan upplysas af följande Sockenstämmo
protocoll af dern 19 October 1845 och
den 24 Maj 1846.
Pehr Jönsson har
åtskilliga
gånger blifvit af pastor enskildt varnad.
Attesteras Löfvestad den 4 Mars
1847.
1.
(afskrift)
Inhyses Ola Jönsson i
Pregahuset, som är
tilltalad för inbrott och stöld af lifsmedel
är född den 28/12 1807 uti Eljaröd har
mycket svag Christendomskunskap, begått H. H. Nattvard
förlidit år, finnes icke behäftad med
anmärkningar om föregående vanfrejdade
lefnad, hvilka uti längderna blifvit antecknade, men deremot
har Ola Jönsson gjort sig känd för starka
drycker, hvilka i förening med lättja och en Hustru,
som stundom med barn strukit omkring på tiggeri,
vållat den eländiga och fattiga ställning,
hvaruti detta folk nu befinner sig, hvilket på
begäran af v. Kronolänsman Montan härmed
attesteras.
Löfvestad d. 21 April 1847.
Marginal ant.
Sedermera upplyst att O. J. för
flera år
tillbaka blifvit dömd för stöld.
Sid. 12
1. Kronolänsman Friberg har
ånyo
begärt frejdebetyg för nattmanslärlingen
Pehr Jönsson, med anledning hwaraf meddelas att under de 48
timmar, som Pehr Jönsson i förra månaden
uppehöll sig i Löfvestad sn., hit förpassad
från Konungens Befallningshafvande i Malmö, blef han
häktad på misstanke att under samma tid hafva
begått mordbrand. Hvad honom i öfrigt
angår så åberopas betyget af d. 4 Mars
detta år hvilket härmed i afskrift bifogas,
så lydande
P. M. d. 21/5 47.
2. Dreng Håkan Pehrson
uppvisade för
någon tid sedan K. Bdes. uti Christianstad pass att begifva
sig till Fogeltofta sn., der han uppgifvit sig sist warit
mantalsskrifven. Uppvisande detta pass för Pastor och
Sockennämd, dröjde han några dagar i socken
och afvek sedermera derifrån. Han sade sig utan sedel hafwa
afflyttat från Nr. 11 Bontofta 1836 och derfefter dels
vistats på Glemminge gård, dels hos Åboen
Wedberg i Wallby. f. 100 4/11.
P. M. May 18/5 47.
3. Anmäldes N. N. (Lindgren)
gårdagen hafwa
hängt sig tätt vid tegelbruket omedelbart efter det
han af en qvinna öfverraskats under beblandelse med ett sto.
Under vintern hade han misstänkts för en ko, och
förut blifvit ertappad på en so. –
Horribile dictio, och än
wärre hans slut.
Denna synd är mera gängse än man borde
förmoda. Svårt att lära derom utan att
gifva scandalum.
Mars 47
4. Anmäldes Piganerna Eljena
Pehrsdr och Agda Nilsdr
i Ma. hvilka båda fått oäkta barn,
hålla horhus och krog, somt isynnerhet besökas af
Lars Torkelson, Måns Carlson, Johan Larson. Den
förste begifven på superi, den siste straffad
för stöld, och så väl som den
andre,
Sid. 13
gifta med gamla gummor som kunnat vara
mor till dem; visat
synnerhet Måns Carlson särdeles fallandes
för hor med andra qvinnor, hwaraf oenighet inom deras
äktenskap uppstått. – Öfverlermnadt till
Sockennämdens åtgärd.
Juni 47.
1. Drengen Ola Nilson, ålagd
wärjemålsed mot anklagelse för
lönskaläge med Ingar Andersdr i Ryd, har
erhållit bevis att han kan sin cateches utantill, men icke
bör få svärja. Han är skyldig.
Mened är af de uppsåtliga synder, hwartill man
länge kan bereda sig och från hvilka syndaren
sällan kan förmås att afstå.
Ola Nilson förut
behädd med
fensterinslagning på Nr. 6 Lövestad.
Juni 9/6
2. Pigan Else Nilsdr, tilltalad
för enkelt hor med
arbetskarlen Ola Olson i Heingetorp är född — – –
Till sin frejd har hon varit känd för
lättsinnighet samt en längre tid lefvat tillsammans
med Ola Olson, det noterade äktenskapet som kallats: Det
går an. Och under samma tid med honom sammanaflat ett barn
Elna d. 13/9 1845, innan Ola Olson war genom skiljobref fri
från sin kyrktagna hustru Sissa Mårtensdr med
hvilken han äfven aflat barn, hvilket på
begäran af Kronoåklagaren härmed attesteras.
O. Olson skilld från Sissa,
vid Domkapitlet 1846.
d. 7/6
3. På begäran af
Kronoåklagaren
lemnas det bevis om arbetskarlen Ola Olson i Helingetorp – – – att hans
frejd är
bestämd genom ett
långvarigt okyskt
lefwerne på flera håll.
1. Före 1840 fader till ett
mansbarn. 2. Barn med
Sissa Mårtensdr. 3. med Else Nilsdr.
9/6
4. Om husman Mårten Pehrson
ånyo tilltalad
för stöld, lemnas detta bevis – – -. Hvad hans frejd
angår så har han gjort sig känd
för vana att snatta och stjäla. +
5. 13/10. Annot. Uti målet
emot Pehr
Jönsson Hurtig, anklagad för mordbrand hos sina
morföräldrar hafva Enkan Bengta Månsdr
Sid. 14
å ena sidan och Drengarne Pehr
och Ola Horsens, samt
Ola Olson Feuer och hustru Horsens jemte Perres å andra
sidan, vittnat rakt emot hvarandra, så att den förra
påstår sig ett qvart före branden hafva
sett Hurtig vid huset, under det att de sednare uppgifvit att han
befanns hos dem ifrån middagstiden ända till dess
lågan af det brännande huset syntes till deras hem.
Observandum för framtiden!
15/10 Nytt prestbetyg för Pehr
Jönson
afgifvet, innehållande afskrift af de förra
här intagna.
1848. 2/4.
Till Befallningsman Strömbeck!
1. Lördagen den 25 Mars
anmäldes
för undertecknad Pastor att husmannen Johan Larson uti
Månslunda så tilltagit uti bruk af starka drycker
och annat ogudaktigt lefverne, att hans hustru Anna Månsdr
och stjufdotter måst fly ur huset och anförtro sig
åt byemännens skydd. Anna Månsdr och
hennes dotter Kjerstina, kallad till förhör
söndags morgon, uti närvaro af Åboarna
Wilhelm Nilson och Pehr Nilson, förmälde, att han
på dryckenskap anwänder all förtjenst och
afyttrar hvad de hafva, att han vidare misshandlar hustrun och befaller
dottern, vid hot med yxa, att ligga i säng med honom och
tillstod nämde Kersti, att han en natt med henne haft
beblandelse, utan att hon kunde hindra det. Johan Larson kallad i
förhör efter gudstjensten, men syntes hafva
fått till lif mera än han behövde och
tillstod wäl att han tagit Kjerstina till sig i
sängen, hvarom han säskildt inför
Åboarna skrutit öfver, att hon war tvungen komma i
säng med honom när han befallte, men
förnekade sig med henne hafwa haft köttslig
beblandelse.
Efter gudstjensten i dag
anmäldes, att Johan Larson
med list öfverfallit Åboen Ola Nilson i
Månslunda för det han hyste Anna och hennes dr.,
hvarjemte tecken tycktes vara för handen, som låto
ana wärre uppsåt. Utan att nu kunna
Sid. 15
undersöka
tillförlitligheten af sednare
anmälan, skyndas jag att anmäla till laga beifran det
förra och anhåller att Länsmannen ville
skyndsamt, efter tagen kännedom om
förhållandet vidtaga lämpliga
åtgärder mot Johan Larson som en för andras
säkerhet
vådlig person. Och
då derjemte
båda makarne begära äktenskapsskillnad,
så borde dessa punkter komma i fråga:
1. Om Johan Larson kan bindas till
dryckenskap
2. Om han misshandlat sin hustru Anna
Månsdr.
3. Om han skändat sin
stufdotter Kjersti.
4. Om han öfverfallit Ola
Nilson.
5. Om någon sannolikhet kan
vara för
handen, att han har uppsåtet att med eld
förstöra deras hus.
6. Om äktenskapsskillnaden.
Johan Larson är född
d. 14 Augusti 1816, har
svag christendomskunskap, begått HH nattvard, stått
tjufsrätt 1835 och undergått offentlig skrift i
Fogeltofta Kyrka, gift sedan 1842 med Anna Månsdr emot
Pastors råd och varningar.
Anna Månsdr född i
Fogeltofta 1799 7/6, har
svag kunskap i christendomen, begått HH nattvard ordentligen,
utan annan anmäld wanfrejd än den, att hon
före sitt giftemål med Johan Larson,
hållit sitt hus öppet och erbjudit honom jemte en
för stöld och våld mot fader anklagad dreng
Bengt Carlson, och öfriga bofveridrengar, der dessa
fördrifvit tiden med superi och ann liderlighet, hwarefter de
öfverfallit husbönderna.
Dottern Kersti, född i
Fogeltofta d. 16/9 1828, har
försvarlig christendomskunskap. är confirmerad, utan
anmäld wanfrejd, sjuklig och enfaldig.
Alla dessa upplysningar torde wara
tillräckliga som
ledning för ett åtal, nödwändigt,
som det synes, lika mycket för den gifna förargelsen
som allmän säkerhet.
Sid. 16
1851
1. Nr. 41 Lövestad. Soldaten
Pehr Larson
Björk blef härstädes 1849 gift med Anna
Charlotta Nordström, som inflyttat till honom från
Malmö samma år, med förtroende och bevis
från Prosten E. Augelin, att Pigan Anna Ch. N: wore
hinderslös till äktenskap, hvarjemte hon
företedde sin broders samtycke till äktenskap med
Björk. Uti April 1851 upptäcktes, att hon var
waktkarlen Anders Carlsons i Lunds förrymda hustru och att de
lemnade betygen voro falska, den 7/7 dömdes hon till
skillsmessa från båda männen och ett
års tukt-hus i Norrköping.
2. Detta år återkom
Pehr Jönson
Hurtig (se 1847) begick stöld och skickades genast till
Malmö.
6/9. Vid tillsättning af
Klockarelägenheten
detta år sammanrotade sig Lövestads Sockenboar och
Grefve A. Hamilton, att taga till Klockare Skolläraren
Hellqvist, emedan man förmodade, att Prosten ville hafva
Skolläraren Åström i Fogeltofta.
Verksamma för detta
ändamål vore
isynnerhet Åboen Jöns Bure på Nr. 5 Htrp
samt Kyrkovärden Nils Halsbier på Nr. 9 Heinge,
hvilka voro förtretade deröfver, att vid
skol-lärarewal i Heinge häromåret Pastor
gifvit sina röster åt skollärare Reslow
istället för deras slägtinge Nils Pehrson.
Pehr Andersson egen
berättelse:Nils Halsbier och Pehr
Anderson Nr. 5 Ryd (Jöns CLemeds Pehrs kallad) hade begifvit
sig till Grefve Hamilton med försäkran, att Pastor
ville hafva Åström, hvarpå denne genast
warit färdig med yttrandet, nej det skall icke ske, ty Prosten
har så ofta varit emot mig utan då skola vi taga
Hellquist, och jag skall sända min fullmakt till Riksdagsman
Ola Svensson.
Ehuru Gr. Hn. ingått
högtidlig
förening med Prosten, kunde han förmodligen icke
glömma, att Prosten nödgat honom utbetala de
Palmcreutska donationer, hvilka han
tycktes hafva
glömt, att lika med bönderna betala skol och
fattigafgifter, att icke skicka drengar som fullmäktige till
Sockenstämma, samt dertill tagit i skydd och försvar
arbetsfolket på hans gods vid lifs-farliga misshandlingar af
hans ladufogdar,
Sid. 17
Slutligen och att till Pastor
återgifva de
prest-rättigheter, som han beröfvat hans
företrädare. Eget är, att Bönderna
uppreta Grefven med den rättvisa som Prosten måst
öfva, dem till förmån.
Löjtnant Gustaf Ehrenborg,
arrendator utaf
Lövestads Kungsgård, tillkallade först
Adjuncten Ström och förkunnade, att
Åström alls icke skulle hafva
klockarelägenheten, emedan Prosten ville hafva honom; derefter
tillsade han Åström sjelf, att, om han icke fick
lähenheten, så var det Prostens skull och slutligen
besökte han Patron Musculus med den förklaring att om
Prostens vilja äfven nu ginge fram, fingo de resignera
för alltid, skref derefter en fullmakt för sig sjelf
att afgifva Musculi röster hvilken blef casserad. Personen
är förargad, att han måst göra
rätt af kungsgården och påstår
att Prosten lofvat honom frihet från skolafgifter, hvilket af
honom är en dikt eller ett missförstånd.
Man kan icke lofva dylikt.
Jöns Pehrson på Nr. 9
Lövestad,
som lofvat Åström sina röster och tyckes
hafva agerat spion på Pastors önskan, sammankallade
jemte andra Sockennämdens ledamöter i rotarne dessa
sednare på valdagen för att vinna åsyftade
ändamålet.
Lövestads Sockenbor betedde sig
vid
val-tillfället (så väl som piskning som
val) som en flock ollonsvin och läto anslå
pasquiller på Pastors dörr derefter, hvilka dock
Prestfrun först fick kunskapen om och jemte Adjuncten
förstörde för att bespara Pastor
förmånen att taga kännedom om deras
innehåll.
Hellquist känner jag icke, men
på grund af
Cantor Cronvalls vittsord och hans wackra betyg blef han
uppförd på förslaget. Att dessa betyg icke
höllo stånd kunde icke på förhand
antagas. Han fick pluralitet. Genast vid sin ankomst
innästlade han sig med bönderna, och uppgjorde i
samråd med N. H. et P. A. besöket hos Gr. H.,
besökte sjelf L. E. på lägret och tycktes
hafva uppgjort planen under de dagar han vistades här. – .
Efteråt har han infunnit sig hos vice Pastor Ström
och utfarit i hotelser mot honom. Sålunda lofvar han icke det
bästa – framtiden får gifva utslag deröfver
– Den som söker en betjent syssla och på
förhand vågar ett dylikt uppförande,
ingifver icke förtroende.
Åström är en
af de skickligaste
skol-lärare jag känner och dertill en utomordentlit
hederlig mska, som tillvunnit sig skolebarnens och deras
föräldrars tillgifvenhet och tacksamhet.
Sådan Lövestads
Sockenboars lynne
för närvarande: Tyvärr föga
förändring sedan min hit-komst.
Sid. 18
År 1851 i slutet af Februari
månad, dagen
minns jag icke, inställde sig hos undertecknad,
härvarande interims vice pastor under Contractsprosten
Quidings representation vid riksdagen, drängen hos
Åboen Måns Olsson på Nr. 12 Heinge Ola
Arfvidsson jemte sin moder med en, som det tycktes, uppriktig,
ångerfull bekännelse, att han, af
Nämdemannen Nils Torkelsson i Heinge jemte dennes son
Måns, under löfte att få hvad han ville
ha, dertill uppmanad, vid sista tinget i Sjöbo i så
måtto begått falsk ed uti det
lägersmål, för hvilket nämde
Måns Nilsson blifvit instämd af under förra
året i tjenst hos Nils Torkelsson varande Pigan Ingar
Svensdr, att han uppgifvit drängen Ola Jacobsson tilldetta
brott skyldig. –
Tillika berättade Ola
Arfvidsson, att fattihjonet
Anna Nilsdr, inaccoderadt hos Nils Torkelsson i Heinge, med
löfte af Nils Torkelsson om ”ett grannt torrkläde och
ett par nya skor” också vittnat falskt i nämnde sak
i det hon föregifvit sig hafva sett Ola Jacobsson och Ingar
Svensdr ”legat hos hvarandra”. –
Sist anhöll Ola Arfvidsson
såsom sitt
samvetes fordran, att jag måtte med första meddela
Häradshöfding Hygrell hans här för
mig aflaggda bekännelse ett, löfte jag
också ansåg mig böra uppfylla. –
Sedan Ola Arfvidsson gått, red
jag genast till
Heinge skola, der fattighjonet Anna Nilsdr njöt undervisning,
och inkallade henne i Skollärarens rum till enskildt
förhör, under hvilket hon i början
påstod sig sjelf hafva sett hvad hon vid tinget vittnat, Ola
Jacobsson i säng hos Ingar Svensdr, men sedan under
tårar bekände, att dagen före den,
då Nils Torkels son Måns var af Ingar Svensdr
instämd till tinget, hade Måns uppmanat och
förmått henne, – under hvilket serskildt
löfte uppgafs icke, – att ”på en papperslapp
uppskrifva något, som han sjelf förut uppsatt och nu
dikterade för henne, och hvilket vore af det
innehåll, att hon sett Ola Jacobsson legat hos Ingar Svensdr.
Denna skrift hade hon följande dagen medtagit till tinget och
der uppläst den”. – Nu förklarade hon sig
likväl aldrig hafva varit vittne till annat, än att
”Ola Jacobsson en afton i fjol sommars, då hon hemkommit
från dansbanan i Heinge, vid hennes bultande på
dörren med sina kläder i famnen utkommit
från det rum, der Ingar Svensdr låg, och
öppnat för henne”. Detta var det enda hon sett;
uppgiften om Ola Jacobsson och Ingar Svensdr samläger var
således en henne af Nils Torkelsson och hans son
Måns påbördad dikt; sjelf sade hon sig,
”aldrig hafva sett det”. –
M. Ström.
Måns Nilsson smugit sig till
Nv. utan enskildt
skrift.
Sid. 19
Den 28:e Februari 1851 infann sig hos
undertecknad
Åboens på Nr. 9 Heinge Ola Månssons
hustru med tillkännagifvande att hennes svåger,
åboen på Nr. 2 Heingetorp Johan Jönsson,
”i går, den 27:e Februari öfverfallit hennes man,
Ola Månsson, samt dervid slagit honom flera hål i
hufvudet, trampat honom på bröstet och handterat
honom på allt sätt elakt”; och detta
”derföre att Johan
Jönsson af
svågern Ola Månsson blifvit till Sjöbo
Häradsrätt instämd på ed efter
bouppteckning och auction efter en deras aflidna svägerska,
Anna Andersdr”. – Gerningen hade skett under hemvägen
från Sjöbo nära vid Eggelstads by i
Tolånga Socken, och Skolläraren i Eggelstad
träffat på Ola Månsson, sedan denne af
Johan Jönsson blifvit lemnad ensam. –
Nu uppmanades jag af Ola
Månssons hustru, att
inkalla Johan Jönsson och försöka
förmå honom till en ”godvillig
öfverenskommelse, emedan det skulle se så elakt ut
att 2:ne svågrar för en sådan sak
förde hvarandra till tinget.”. –
Följande 1:sta Mars
inställde sig
på kallelse Johan Jönsson hos mig i enskildt
förhör, under hvilket han ihärdigt
låtsade sig vara fullkomligt okunnig om hela
föloppet samt nekade all delaktighet deri. Tvenne dagar
derefter återkommer han likväl sjelfmant med
Åboen på Nr. 38 Lövestad Åstrad
Pehrsson och bekänner nu i hans närvaro under
häftige tårar sitt ofvangifna begågna
brott, men ber tillika, att jag måtte, om så ske
kunde, försöka en ömsesidig
förlikning svågrarna emellan.
För fullgörandet af
detta (af båda
parterna ombedda) uppdrag var det nödvändigt, att jag
meddelade Ola Månsson Johan Jönssons
bekännelse. Inkallad dertill, inställde han sig ock,
likvisst icke ensam, utan i sällskap med Kyrkovärden
Nils Nilsson Nr. 9 Heinge. Under mitt halfåriga vistande i
Lövestad hade jag icke ännu hvarken af andra
hört eller sjelf kommit under fund med Nils Nilssons caracter,
utan ansåg honom tvertom, dertill bedragen af hans smidiga
yttre sätt att skicka sig, för en bland Socknens
hyggligaste medlemmar. Det var mig därför
omöjligt att ana det Ola Månsson och Nils Nilsson
hade en mot mig sjelf utlagd snara under sin gemensamma
inställelse hos mig. Jag trodde fastmer, att Nils Nilsson
såsom granne Ola Månsson och lite klyftigare
än Ola Månsson sjelf hade följt med blott,
för att med det skriftliga contract, som skulle uppgjorts
parterna emellan, bistå den sednare. Det föll mig
således icke in. att be Nils Nilsson stiga ut, medan jag
för Ola Månsson omtalte Johan Jönssons
för mig gjorda bekännelse. Hade jag dock haft den
kännedom om Nils Nilsson, som han sedan, dels uti denna sak,
dels uti det här sist hållna klockareval sjelf allt
för tydligt framlaggt, så skulle jag väl
intet akta mig för en sådan
person. Nu fick han emedlertid stanna inne, men jag sjelf deremot till
lön för min godtrogenhet det obehaget att
såsom vittne mot Johan Jönsson blifva
instämd till påföljande ting.
Sid. 20
Ställt för den
äskade ömsesidiga
föreningen och försoningen, hade neml. Ola
Månsson, utan att jag sjelf visste ett ord derom,
för Länsmannen angifvit saken, och såsom
vittne till sin fördel och Johan Jönssons
fällande inkallat mig och Kyrkovärden Nils Nilsson.
Ändamålet eller afsigten med Nils Nilssons
inställelse hos mig i förening med Ola
Månsson visade sig nu för mig i sitt rätta
hus, och jag har i detsamma svårt att säga, hvem jag
skall anse för den mest brottslige, antingen Johan
Jönsson, som för en Ola Månssons
kittslighet gifvit honom några rapp med sin käpp,
eller Ola Månsson och Nils Nilsson, som vid ett
sådant mål i sigte sökte tillvinna sig sin
Själasörjares förtroende
Lövestad den 29/12 1851. –
M. Ström
1853. Nils Månsson, son af
Ghusmannen Måns
Olson Nr. 18 Lövestad, undergick enskild skrift d 13/1 1853,
så dömdt för begånget snatteri af
hagel hos Handelman Anders Pehrson i Lövestad,
wärderade till nio (9) skillingar. Härmed
sammanhängde så, att nämde yngling, hade
på Kungsgården blifvit trakterad med
brännvin jemte andra som hulpit att indraga
sädessäckar. Denna hade derefter begifvit sig till
Anders Pehrson, förmodligen för vidare dryckjom, och
under väsendet derstädes hade N. M. på
disken tagit en hand hagel, derefter han bortgått. Genom
utskickade Arbetskarlen Öfverbeck hade han åter
lockats dit af A. P. som fått nyss om tilltaget och nu
öfverföll honom med slag, samt puffade honom
för bröstet utom trappen, dervid N. M. föll
med ryggen mot en sten och ådrog sig ett
ryggmärgslidande, som varat nu ett år och gjort
honom till krympling – . N. M. hade varit en beskedlig och arbetsam
yngling – men brännevinet – huic illic lacrime! A. P.
instämd af N. Ms. fader, något långdragen
till sinnes fick endast böta obetydligt; men sonens fel drogs
med det– i dagen och ådrog
— straffet.
A. P. är häftig till
sinnes – har
förut varit vållande till Klockare Möllers
död, hvilken han slagit i en soffenbänk, så
att en lefverc– deraf blef följd, hvaraf M. slutligen dog.
A. P. är kroghållare
lofwar alltid och
nekar alltid, men fortsätter rörelsen
likaväl – oärlig i handel. Folkuppviglare,
görer mycket ondt i byen och vill gerna agera Byakung.
Sid. 21
Brottsmålsförteckning
vid Färs
somm. ting 1855.
1. Pigan Bengta Larsdr Nr. 5 Heinge,
mjölkat annans
ko – Dr Nils Hansson nr 33 Lövestad
lägersmål. Bengta Larsdr förut
oäkta barn.
2. 1855 Hanna Hansdr Nr. 3 Ryd f. 1832
6/3 dömd i
Ystad för hustjufnad o. enkel stöld.
3. 1855 d 11 Maj Lars Nilsen och Elna
Andersdr. warnade
för oenighet i äktenskapet. Se protocollet. D. i
Domkapitlet d 22/8. Se skrifvelse
4. 1855 d 24 Oct. underrättar
Fogden Kleberg, att
Pehr Orvar från Ryd blifvit 1854 dömd vid Albo
härads Rätt för 2:dra resan stöld.
5. 1856 d 3 Febr. meddelar Fogden
Witthoff att wid
Färs härads Rätt under år 1855
blifvit dömde:
urmakaren Nils Pehrson i Heingetorp
för
åstadkommande af förargelse under allmän
Gudstjenst.
Pigan Elna Mårtensdr i Heinge
för
lägersmål.
Pigan Elna Nilsdr – do. do.
f. Åboen Anders Nilson i
Bähretofta do.
barn med Elna Nilsdr. Hon bör flytta från honom.
6. S. –. häktade ynglingen
Anders Hansson i
Bäretofta af Fogeltofta Socken för 1:sta resan
stöld.
7. 1856 d 20 Febr. trängde sig
Pehr Mats Anders,
(And. Pehrson) till nattvardsbordet, oaktadt erhållen warning
att derifrån afhålla sig. Som varningen war
vittneslös. så kunde Pastor icke
förbigå honom. Denna läsare har nu
ställt 2:ne försåt för Pastor. 1:a
då han i somras infann sig med vittnen 2:a då han
gick, oaktadt han var tillsagd och han blef
förbigången. Genom frånvaron af vittnen
mente han, att prosten icke kunde bevisa varningen. Se vidare om denna
person läserihandl. – i pastors archivet.
8. 1856 d –/3 Hanna Hansdr Nr. 3 Ryd
dömd vid
Herrestads härads rätt för 2:dra resan
stöld.
9. 1856 1:sta qvartalet, dömda
för
lägersmål Dr Måns Olson och Pigan Elna
Isacsdr i Månslunda.
Sid. 22
(Afskrift) Ao. 54
Till Kronolänsman Friberg!
Den 27 Nov. 1853 dog Smeden Pehr
Anderson, Åbo
på Nr. 2 Heingetorp uti Mars 1854 intog hans Enka Bengta
Jönsdr uti huset en smedgesäll vid namn Thulin
härstädes. Denna Enka tillika med hennes syskonbarn
Husmannen Ola Jönsson Nr. 19 Heinge och Åboen Hans
Jönsson Bromans i Vanstad, hennes broder, sökte
derefter öfvertala hennes och hennes aflidne mans dr Pigan
Anna Pehsdr f. 16/5 1833, att ingå äktenskap med
nämde Thulin, dervid, då hon dertill icke ville
samtycka af vedervilja för personen, man först
sökte skrämma henne och med hotelser om stryk dels
dermed att hennes aflidne fader skulle gå igen och s–bb–s
henne, om hon stod emot, och slutligen med våld nära
slutet af Mars förde henne i säng, — att Thulin och
Ola Jönsson grepo henne och kastade henne å
säng, i det så kallade huset 2:ne aftnar i rad, der
Thulin henne qvarhållit hela natten och henne med
våld skändat. Sedermera hade om nätterna
modren som eljest låg i samma säng med dottern,
under dennas pina lemnat sin plats till Thulin, som
öfverraskat flickan sofvande och förmäler
flickan, att hon ingen enda gång frivilligen samtyckt till
hans brottsliga förfarande och att hon blifvit vaktad att icke
få gemenskap med andra –, för hvilka hon kunde
antala de misshandlingar för hvilka hon varit
blottställd. Christi Himmelsfärdsdag 1854 infunno sig
Ola Jönsson och Hans Jönsson och woro öfver
tillkallade Drengen Jöns Olson f. Åboen Anders
Nilson Nr. 7 Lövestad samt flickans farbroder Smeden Ola
Anderson i Bäretofta, denna sednare, utan att hafva
fått veta, hvarken om de misshandlingar, för hvilka
brorsdottern war blottställd, icke heller för hvad
ändamål
Sid. 23
han då war tillkallad. Vid
detta tillfälle
hade det lyckats dem efter flera timmars
föreställningar att få flickan gifva Thulin
handen, hvartill giftomannen säger sig hvarken hafva gifvit ja
eller nej. Sedermera hade dottern fått tillfälle att
besöka farbrodern och för honom framhålla
hur man mot henne förfarit, sin förtviflan och sin
bön, att farbrodern ville hjelpa henne ifrån den
sammangaddning hvari hon befann sig och den vederstygglige person vid
hvilken man ville binda henne, för hvilken hon hade den
största afsky och vedervilja. Farbrodern hade derefter, som
förmyndare tillika, under d 8 jul. 1854 afvisat Thulin
från huset och under den 4 Dec. tillkallat Riksdagsman Ola
Svensson att ställa om skriftelig skillnad, derpå
dock Thulin icke velat ingå utan en summa penningar. Under d
16 Febr. 1855 framfödde Anna Pehrsdr en son, som i dopet fick
namnet Pehr och tyckes hafva blifvit under
våldtägten aflad.
Sådan är den
berättelse, som Anna
Pehrsdr och hennes farbroder Smeden Ola Anderson om sistleden
vår för mig afgifvit, dervid äfven modern
varit närvarande och förhållandet
medgifvit. Ola Jönsson har vid enskildt
förhör äfven han erkändt sig varit
felaktig.
Som det tyckes har flickan varit
föremål
för en skändelig tillställning, hotad tingad
och dragen af sina närmaste, från vilka hon bort
vänta skydd. Då jag å embets
vägnar härom görer anmälan, sker
sådant att förhållandet må
blifva vid domstol utrönt och undersökt för
att bestämmas 1° om flickan är
våldtagen, hvilken händelse hon icke kan
stå enskildt skrift 2° om hon skall kyrktagas som
äkta hustru och barnet som oäkta anses 3° att
den tvungna och olagliga trolofningen blifvit upphäfd, hvilket
äfven är hennes yttrande, enär
Sid. 24
hon icke vill till äkta man
taga den som mot henne
så skändligt våld
föröfvat.
Utdrag af Domboken vid Färs
härads
vinterting d 13 M. 1856.
– – Thulin förnekar att hafva
våldtagit
Anna Pehrsdr men erkänner, att han under
äktenskapslöfte aflat det barn hon framfödt.
Anna Pehrsdr återkallar nu sin angifvelse med
förmyndarens bifall åtager hon sig att sjelf fostra
sitt barn. Hon eftergifver äfven sin rätt till
äktenskap med Thulin. De hafva icke varit lagligen trolofvade.
För sin del förklarar Thulin Anna Pehrsdr vara ledig
till äktenskap med hwem hon finner för godt.
Åklagaren har ej
någon vidare bevisning
att tillgå, och öfverlemnar målet till
pröfning.
Utslag. Blottande på all
bevisning,
förfalla åklagarens ansvar
påståenden. Och enär Målsegaren
Anna Pehrsdr och svaranden Mats Thulin afsagt sig rättighet
och skyldighet att fullborda den genom häfdandet tillkomne
äktenskapsförbindelse, så erfordras ej
vidare yttrande i målets öfrige delar än
att Anna Pehrsdr och Thulin må med bibehållande af
deras sammanaflade barns lagliga rättigheter anmäla
sig hos DomCapitlet i Lund för skiljobrefs
erhållande.
Åklagaren släppte
målet
på vanligt manér, Thulin fick 500 daler af–de och
Anna Pehrsdr war öfvertalad af modren att angifvelsenn
återtaga.
2. h. Ingar Ols hor 1855 med tjufven
Pehr Jönsson
Hurtig, som derefter gått öfver till Dannemark. En
dålig quinna.
3. Kjerst. Månsdr
födt d 1/3 1856
oäkta dr Christensa med tjufven Pehr Hurtig.
4. p. 35 Ld. H. O. [Åbo Hans
Ohlson] mened d 14/5
185, Sjöbo – (icke hemligt)
5. p. 39 Ld. G. [Muraren Malcolm
Gullberg] twetydig till
sinnelag och frejd.
6. – – Bge — varit olydiga conventikel
placatet, och varnade
Se Läserihandl.
Sid. 25
1. Nr. 19 Ld. J. P. [Drängen
Jöns Pehrsson]
förfalskningsbrott och flera resor stöld. Se
prestsedel 1851 från Slottet. Oenighet med modren. Se
Bydarröds protocoll.
2. Nr. 5 Ld. P. P. flera ggr hor – utan
åtal,
särdeles okysk, sköter sig för
öfrigt sjelf.
3. Nr. 31 Ld. Pehr Bengtson , 3:dje
resan stöld med
inbrott 1856.
4. Begått hor och
fört liderlig lefnad –
5. Nr 31 W. N. har hållit
offentlig
täckkrog i 15 år, han och hustrun slås och
rifs. En utstuderad skälm. Se prot. KyrkR. Se domst. och
Tingshandlingar.
6. Anders Ekbom, hvarom se
förut. har sednare icke
agerat som läsare prest – derföre warnad – Se
Läserihandlingarna. Ha förlorat crediten
här, men hans tvister föras af Kden Hammar i Hedeby,
stiftets upprorsstiftare och en menedig ska–e och prest. afg. till
America 1857.
7. Nr. 33. M. N. begått mened
i Hejmanska
målet på 40 talet.
8. Nr. 14 Sven Pehrs m. fl. olydiga
conventikel placatet och
warnade derför.
9. Nr 24. Barnekov [Mjöln. Joh.
Fr. Barnekov]
våldtagit sin piga Bengta Pehrsdr och skyldig till flera
horsmål.
10. N. Ols. twetydig, fallen
för snatteri och mened.
11. Soldaten Stål, begifven
på fylleri,
våldslösat sina barn på det
högsta.
12. Jöns Ising barn med Nilla
Pehrdr, dr med Elna
Gustafsdr Nr. 19 — och särdeles antagen af
åtskilliga quinnor.
13. Manva Larsdr, flera oäckta
barn, blind och
fattig, säger sig 1856 ånyo våldtagen af
Lars Svensson nr. 2 –.
14. Lilla Bengta begifven på
snatteri.
15. Enkan Elna Nildr varit olydig
convent. pl.
särdeles egenrättfärdig, för
vidlyftig, obarmhertig mot sin broder. Afflyttad till America 1857.
16. h. Anna P. haft grubbel och salig.
förtviflan och
derunder sökt att dränka sig – och sedan att
skära halsen af sig.
17. Löfgren supig,
våldsam mot hustru och
barn, vårdslösande d. sednare.
18. Inh Anders Anderson, byspojken
kallad, vigd (gift)
på credit, barnen döpta på credit, och
hyran 1856 af Panten betald.
19. h. Boel Håkansdr, hvars
man Anders Johanson
är flyttad till Månslunda, har slag, och är
tjufaktig – en dålig quinna.
20. Jöns Nilson 1:sta resan
stöld.
21. Nilla Pehrsdr barn med sin far,
liderlig och varit
på Lazarettet för veneriskt. Ett barn
derstädes född 1855.
Sid. 26
p. K. M. utslag uppå den af
Enkan Christenza Hansdr
från Slåboskogshuset i underdånighet
gjorda ansökan , att, sedan sökanden såsom
öfvertygad att hafva, efter det hon förgiftat
stufvade potatis i afsigt att skada sin numera aflidna man Torparen
Nils Esbjörnsons helsa, framsatt dessa till måltid
åt honom, hvilket kort efter deras
förtärande blifvit angripen af så beskaffad
sjukdom, som enligt wederbörande läkares intygande
tillkännagifvit förgiftning, blifvit af K. M. —
utslag af d 13 April 1842 dömd att för
berörde förgöring och dervid
begånget sabbatsbrott i enbot mista lifvet genom
halshuggning, men af nåd förskonad från
dödsstraffet samt ålagd att i stället
umgälla sitt brott med, utan annars numera
undergången bestraffning, lifstidsarbete å tukthus,
i följd hwaraf sökande är worden den 20 juli
samma år, straff och arbetsfängelset i
Norrköping intagen, K. M. måtte täckas af
ytterliggare nåd förskona sökanden
från vidare straffarbete och tillåta henne att
warda från fängelset frigifven eller och
förflyttad till klassen af försvarslösa
personer, för att efter bestämd tids förlopp
blifva å fri fot ställd, i anledning af hwilken
ansökning styrelsen öfver fängelser och
arbetsinrättningari Riket underdånigt
utlåtande aflemnat. Gifvet Stockholms slott den 22 September
1852.
K. M. har i nåder
låtit sig
föredragas ofvan berörda underdåninga
ansökan och vill i anseende till förekomna bevekande
omständigheter af nåd tillåta, att
sökanden med förskoning från vidare
straffarbete må förflyttas till klassen af
försvarslösa fångar, att under fyra
år hållas till allmänt arbete,
så vida hon icke dessförinnan undfår
tjenst eller annat laga försvar, dock att, derest
sökanden behädes med stöld eller
Sid. 27
annat brott, som störer
allmänna
säkerheten, hvardå då jemte ansvar
derföre efter lag, kommer att å tukthus
fortsätta det henne ådömda lifstidsarbete.
Det wederbörande till
underdånig
efterrättelse länder.
(LS)
Under hans M. vår Allerm.
Konungs och Herres
frånvaro dess tillförordnade regering.
G. A. Sparre, C. G. Palmstjerna, J. F.
Fåhreus, S.
von Hohenhauser.
/ O. Modig.
Detta utslag intages på
begäran af Fogden
för att i händelse af ny förbrytelse kunna
domslut företes.
Pastor
Fa. p. 166. –
Ynglingen Anders Hansson från
Beretofta vid urtima
ting den 29/11 1856 dömd för 2:dra res stöld
till böter och straffarbete.
St. Herrestad d 20 Jan. 1857. C. J.
Hallquist.
Se pag. 21.5.
Ld. Heinget:p. 9.
p 24. 2. Hustrun Ingar Olsdr i
Lövestads sn. 1:sta
resan tjufnad 18/12 56.
Enkan Bengta Månsdr do.
snatteri – S. d.
straffad den 17/5 57.
Fogeltofta p. 202. & 47
1857 9/2 Dömda för
lägersmål. Drengen Ola Olson i Bonderum Nr. 12 och
Pigan Hanna Nilsdr Saxstorp.
Brottsmålsförteckning
fr. d 1 April – 3
Juni 1857
Dr. Jöns Andersson i Heinge nr.
2
Piga Elna Olsdr Nr. 5 Heinge
Dr. Ola Månsson Nr. 12 ibm
Piga Hanna Olsdr i Lövestad
Dr. Anders Jönsson i Fogelunga
Sid. 28
Den 31 Aug. 1857 Maria
Ellerström,
lönskaläge, fr. Fogden
Den 31 Aug. 1857 Pigan Hanna Nilsdr i
Heinge, fr. Fogden
1857 10/11 frejdebetyg för
Jöns Nilson och
underårige sonen Hans, anklagade för stöld.
14/10 Anmäldes af Mamsell
Gustafva Pehrson, att hon,
som sistledet år antagit tjenst hos Ryttmästare
Ehrenborg, blifvit af honom gårdagen svårligen
misshandlad af denne sin husbonde, hvilken efter att hafva
fråntagit henne nycklarna, som hon innehade på den
grund att hon förestod huset, öfverfallit henne med
skällsord samt 2:ne ggr sparkat henne för
bröstet, hvaraf verk och ondt i bröstet och
innanför ryggen uppkommit. Anledningen till detta
uppträde och förutgående missnöje
uppgaf hon böro sökas hos Pigan Sissa Pehrsdr, som
skall vara Ryttmästarens frilla, och sistledet år
inom Åkarps pastorat — d 8 December framfödt sonen
Carl August, återkom i Januari och blef mot mamsell Pehrsons
vilja inrymd uti hennes rum. Detta samboende ansåg M. Pn.
dels förnärmande mot sig dels stördes hennes
nattsömn af Sissas sedna ankomst till eget nattläger
fr. Ryttmästarens, hvilket inträffade vanligen mot
midnatt eller derefter. Derjemte blef Sissa allt mera uppstudsig,
misshandlade M P. under en sjukdom sistledet år och kort
före nämda uppträde, efter
erhållen husaga för uppstudsigt uppförande
for med våld på M P och ref håret utaf
henne. Derjemte öfverenskom hon med Ryttmästaren vid
dennes hemkomst, att för de återstående 10
dagarna M P. skulle arresteras och inlåsas på
gafvelrummet i stora byggnaden. Det war vid verkställigheten
häraf och under flyttningen af sakerna till nämde rum
som Ryttmästaren gjorde sig skyldig till dådet att
sparka en wärnlös quinna och fick ett anfall af
raseri så att han som en vansinnig sprang i ring på
Gården.
Sid. 29
E. sjunker allt mer och mer. Djefvulen
har fångat
honom med en horas band och han lyder denna som hennes slaf i all
galenskap. Råheten, högfärden,
vildsintheten leder efter hennes afsigter och infall.
Le–get) På begäran
af
Kronolänsman A. F. Montan om frejdebref för Husmannen
Jöns Pehrson, som skall ställas till rätta i
mål angående häststöld, meddelas,
att Jöns Pehrson är född i Lövestad
d 19 Mars 1817, hit han fr Malmö Slott 1851. Har klen
christendomskunskap, begått d h nattvarden detta
år, men icke bevistat Christendomsförhör.
Uti de från
Slottsförsamlingen hitkomna
attester benämnes han Arbetsfången Jöns
Pehrson Räcka, född i Lemmeströ, som
först varit å slottet intagen som
försvarslös från 16/8 1841 till den 26/1
1843 och vidare för 3:dje resan stöld från
d 6/1 1848 till 6/1 1851. Den i Attesten förekommande oriktiga
födelseort och dag grundar sig naturligtvis på bevis
från den trakten, der han sist tjente, då
stöld begicks, (Svedala — Mellangrefwie) och gifver
således anledning förmoda att någon tid
oriktig prestsedel begagnats.
Under sitt sednare vistande har han
lefvat uti oenighet med
sin moder, och varit instämd för våld mot
henne utgången är mig obekant. Likaledes har han
blifvit instämd för lönnkrögeri och
som det säges äfven derföre dömd.
Som vanfrejdad och derföre försvarslös
står han under målsmanskap af
Sockennämden, som i Lövestads Socken har jag
tillsynen öfver försvarslösa personer
uppdragen.
Nr. 8 Ld. På begäran
af Herr Krono
Länsman Montan om frejdebetyg för Drengen
Måns Jönsson, ansedd delaktig i
häststöld,
Sid. 30
lemnas, att han
härifrån uttog sedel och
afflyttade till Tolånga Församling flyttningstiden
om hösten 1856 till tjenst hos Åboen Måns
Håkansson i Eggelstad, hvilken tjenst han dock snart afvek,
och vistades häromkring som lösdrifvare
förgäfves eftersökt utaf Kronobetjeningen.
Vid sista Färs härads ting har han vait
instämd jemte Fadren, Husmannen Jöns Nilson
(dömd för flera resor stöld), för
snatteri, som han vidgått, men hvilket mål
uppskjutits för rannsakning af flera under målet
förekomna omständigheter. För
några weckor sedan har han öfverfallit sin
halfbroder Husmannen Pehr Nilson med yxa och tillfogat honom blodvito
vid ögat för det, att den sednare icke velat utrymma
åt honom sitt hus mot ett papperscontract, i ett arrende af
en person vid namn Carl Braun på Greflunda, som
äfven han skall hafva varit straffad för
stöld. Måns Jönson har velat aflemna
prestsedel från Tolånga, men då han, ofta
förgäfves varnad för sitt vidlyftiga
lefverne och anmodad att skaffa sig tjenst och deruti
förblifva, vid betraktande af hans detta år
tilltagande dåliga uppförande och af de
olända och misstänkta personer, i hwilkas
sällskap han befunnits, har jag icke velat emottaga hans
sedel, med mindre han skaffade sig laga tjenst hos välfrejdad
husbonde, som för hans uppförande vill
åtaga sig ansvar. Han är således
för närvarande försvarslös.
Ld 17/2 57
Sid. 31
1. Den 6 Februari 1858 Elna Nilsdotter
Nr. 31
Lövestad undergått enskild skrift för hor.
2. 1858 den 20 Februari ankom
från Kronofogden
Witthoff förteckning på personer,
tillhörande Lövestads Socken, som från och
med den 1 October till och med den 31 December 1857 blifvit
sakfällda för brott af den beskaffenhet Kongl. Kung.
af den 4 Maj 1855 omförmäler, och innehöll
denna förteckning:
”Muraren Måns Löfgren
i Heinge af
Lövestads Socken är genom utslag den 19 December
dömd till ansvar för första resan
lönskaläge.”
3. Bengta Holmström den 23
Februari 1858
undergått enskild skrift för
lönskaläge
4. Drängen (och
skräddaren) Jöns
Nilsson (Ising) Nr. 34 Lövestad har den 1 Maj 1858
undergått enskild skrift för
lönskaläge.
5.
Brottmålsförteckning från
Fogden den 1 Maj 1858:
Murarelärlingen Jöns
Persson är vid
Färs Härads-Rätt dömd för
snatteri. (Han lär sist hafva varit skrifven vid Nr. 24
Lövestad).
6. Pigan Anna Persdotter Nr. 4 Heinge
har den 23 Maj 1858
undergått enskild skrift för
lönskaläge
7. Drängen Ola
Månsson 33 Lövestad
samma dag dito.
8.
Brottmålsförteckning från
fogden, ankommen den 9 October 1858, innehållande:
a) Genom utslag, som blifvit meddelade
den 30 sistlidne April
äro nedannämde personer dömda:
Pigan Boel Andersdotter i stora
plågan för
1:sta res. lönskaläge
Åbo Anders Nilsson ibm
för
lägersmål med tjenstepiga
Pigan Elna Gustafsdotter i Heinge
för 1:sta
gången lägersmål
Skräddaren Jöns
Nilsson Ising i Heinge
för do.
9. I utslag den 2 nästlidne
Augusti är
drängen Måns Jönsson från
Lövestad dömd för första resan
stöld. (Obs! Någon dräng med detta namnet
finnes icke i Lövestad. En så benämd
flyttade 1856 från Nr. 8 Lövestad till
Tolånga.)
Sid. 32
1859 i October ankom
förteckning på
personer som under 1859 års 3:dje qvartal blifvit
dömde för brott, innehållande:
1. Dräng Per
Håkansson i Lövestad
är dömd för första gången
lönskaläge.
2. Dräng Sven Persson Nr. 6 Ryd
do. do.
3. Pig. Kersti Persdr. Nr. 2 Heingetorp
dömd
för lägersmål första
gången.
___________________________________
Editerat av Ralph Haglund
2004
The Golani Spy 